User Research: Vad det är och varför du bör satsa på det

Att förstå användaren och deras behov så att vi kan möta deras förväntningar är avgörande för att skapa framgångsrika digitala produkter och tjänster. Här berättar vi mer om vad användarstudier eller användarundersökningar är och varför det är bra för användarupplevelsen.

 

Vad är user research?

User research, UX-research eller användarstudier, syftar till att lära känna målgruppen bättre och identifiera eventuella hinder eller frustrationer som de möter när de interagerar med produkten eller tjänsten. Varför tycker och agerar de som de gör och vilka känslor, tankar och drivkrafter ligger bakom? Ofta kanske kunderna inte använder produkten/tjänsten som man hade trott och önskat att de gjort – men med användarstudier kan man få de rätta svaren. Resultatet kan sedan ligga till grund för beslut om förbättringar eller bidra till att man upptäcker helt nya affärsmöjligheter.

"En design som inte är relevant för sin målgrupp kommer aldrig att bli framgångrik."

Varför göra en användarstudie?

• En produkt som inte möter användarnas behov och lever upp till deras förväntningar kommer överges mot konkurrerande lösningar som inte har samma problem med användbarheten och användarupplevelse. Med större förståelse för användarna blir det enklare att göra förbättringar och upptäcka helt nya affärsmöjligheter. 
• Genom att sätta användaren i centrum och utgå från deras behov och önskningar när man designar och fattar beslut, kan man fatta mer välgrundade beslut och skapa en mer användarfokuseras upplevelse. 
• Resultatet av användarstudier kan leda till en bättre användarupplevelse och produkter/tjänster som människor genuint uppskattar och vill använda. Det kan även leda till en högre sannolikhet att kunder och besökare återvänder till er webbplats eller fortsätter att köpa er produkt/tjänst. Det kan alltså öka er konverteringen. 

 

Vilka olika metoder finns för user research?

Det finns en rad olika metoder för att göra användarstudier. De kan delas in i kvalitativa och kvantitativa metoder och kan bestå av allt ifrån användartester, expertutvärderingar, fokusgrupper och enkäter. Användarstudier kan också delas upp i två tillvägagångssätt - attityd och beteende. Vilken metod och tillvägagångssätt som är lämpligast att använda är olika och beror på varje enskilt projekt och vilken typ av produkt/tjänst det rör sig om. Även ert mål, er budget och vad ni vill åstadkomma spelar roll för val av metod. Ibland kan det vara bra att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Här är några exempel på vanliga användarstudier.

Kvalitativa metoder:

• Intervjuer - användare får svara på frågor om sin upplevelse av produkten eller tjänsten. Med intervjuer kan vi till exempel ta reda på vad användarna tycker fungerar bra, om de stöter på hinder eller om det finns något de saknar. Vi har också möjlighet att ställa följdfrågor som kan ge ytterligare fördjupad information.
  
  
• Användningstester - användare får testa produkten och utföra realistiska uppgifter. Ofta kan man använda en metod som heter “Think out loud” där användarna högt beskriver vad de gör samtidigt som de utför en uppgift. Förutom att vi ser hur de beter sig, får vi även information om hur de tänker när de samtidigt berättar om sin upplevelse. Användningstester en bra metod för att testa specifik funktionalitet.
  
  
• Observationer - här observeras hur användare interagerar med en produkt eller tjänst. Det sker med fördel fysiskt i deras naturliga miljö.
  
  
• Fokusgrupper - en mindre grupp personer som representerar målgruppen samlas för att diskutera sina åsikter, attityder och uppfattning om en produkt eller tjänst.
  
  
• Expertutvärdering - experter gör en professionell bedömning och analys av en produkt eller tjänst. En UX-designer kan exempelvis göra en UX-genomlysning eller användbarhetsutvärdering utifrån sina kunskaper och erfarenheter och komma med rekommendationer.

 

Kvantitativa metoder:

• Enkätundersökningar – används för att kunna samla in en större mängd data som sedan kan analyseras och dra slutsatser ifrån.
  
  
• Webbplatsundersökningar - när användare besöker en webbplats kan man passa på att fråga dem om deras upplevelse. Det kan vara en hel webbenkät eller enklare snabbundersökning så som “Hjälpte den här informationen dig? Ja/Nej"
  
  
• A/B testning – här ställer man två olika versioner av t.ex. en webbsida mot varandra och ser vilken som presterar bäst. Utifrån det kan vi välja en av de två att fortsätta utveckla.
  
  
• Eye-tracking - användarnas ögonrörelse mäts så att vi ser mönster i vad som fångar deras uppmärksamhet och hur länge. Vi kan exempelvis se om användarna missar någon information eller om det är något vi behöver ändra för att förbättra användarupplevelsen.
  
  
• Heat maps - här loggas användarna rörelser på en webbsida. Vi kan till exempel se vad som fångar deras uppmärksamhet och hur långt ner de skrollar på en webbsida.
  
  
• Dataanalyser – Google analytics eller andra mätverktyg kan ge insikter om hur användarna rör sig på en webbplats, sidor som är mest besökta eller andra användbara beteendemönster. Även användarrecensioner och betyg kan ge värdefulla data.

“Kvalitativa eller kvantitativa användarstudier? Tänk stort och leta efter trender eller djupdyk och leta efter detaljerna."

Två olika tillvägagångssätt:

• Attityd – här lyssnar vi på användarnas ord t.ex. i intervjuer eller under användartester.
• Beteende - här tittar vi på användarnas handlingar genom observationer.

 

Det kan vara svårt att dra några djupare insikter om användarna enbart baserat på data från kvantitativa undersökningar. Det kan därför vara bra att göra både kvantitativa och kvalitativa undersökningar och samtidigt ha en blandning av attityd- och beteendemässiga angreppssätt.

Design Thinking som förhållningssätt vid användarstudier

Design thinking är ett populärt förhållningssätt och består av en samling av insikter, metoder och verktyg som användas för att lära känna en målgrupp. Att metoden har blivit så populär beror på att den erbjuder ett strukturerat sätt att utforska användarbehov och hitta kreativa lösningar på både nya och gamla problem.

I Design Thinking utgår man från användarna och inkluderar dem i sitt utvecklingsarbete. Genom att röra sig mellan olika faser försöker man skapa sig djupare användarförståelse och utifrån insikterna utformas sedan lösningsförslag.

Istället för att utgå från ett problem och gå direkt på lösningen, handlar det alltså om att förstå användarnas behov och med praktiska metoder testa och experimentera sig fram mot en lösning. Det är viktigt att man ska våga testa sig fram, göra fel och sedan göra om. Man jobbar därför i korta tankebanor som främjar kreativitet och nya innovativa idéer genom att arbeta iterativt.

Läs mer om Design Thinking 

 

När ska jag göra användarstudier?

Användarstudier kan genomföras närsomhelst under en design- eller utvecklingsprocessen. Det spelar ingen roll om ni har en helt ny eller befintlig digital tjänst ni vill undersöka. Användarundersökningar är bra att göra när ni vill säkerställa att ni skapar produkter som verkligen är relevanta för er målgrupp.

Vi kan göra studier innan vi börjar designa för att få en förståelse för vad målgruppen behöver; vi utför iterativa tester under utvecklingen för att säkerställa att vi är på rätt spår med användarupplevelsen; och vi kan mäta effekten av er produkt, tjänst, design eller koncept efter att er produkt har lanserats.

 

Är det kostsamt med användarstudier?

Det behöver inte vara så dyrt och kostsamt som många tror. Även om man bara intervjuar en mindre mängd användare kan man få fram värdefulla insikter och beteendemönster. Man behöver inte utföra alla metoder och det finns många olika sätt att anpassa användarstudierna för olika budgetar och scope.

Att användartesta enklare trådskisser tidigt i designprocessen gör att vi kan upptäcka saker i ett tidigt skede, vilket kan spara både tid och pengar. Är det en befintlig produkt eller tjänst som ska utvärderas kan interna nyckelpersoner intervjuas. Medarbetare på kundservice eller andra personer som har daglig kundkontakt sitter ofta inne på värdefull information om vad kunderna ofta har frågor om eller är i behov av. Expertutvärderingar är en annan kostnadseffektiv metod för att få värdefulla insikter.

Så jobbar Limetta med användarstudier

På Limetta är vi vana att utföra användarstudier (user research). Vi hjälper er att välja rätt metod, genomförande och analys.

I den inledande fasen brukar vi definiera och kartlägga era interna krav, användarkrav och dagens användarbeteenden. Många av våra kunder börjar ofta med en UX-genomlysning utförda av våra UX-experter. Ni får en professionell analys och feedback av nuläget och ett antal rekommendationer för framtiden.

Tillsammans med era samlade erfarenheter om användarnas behov och beteenden väljer vi ofta ut en eller flera user research-metoder för att samla på oss mer information. När vi väljer metoder utgår vi alltid från er budget och scope, även utifrån era affärsmål så att vi ser till att vi uppnår största möjliga nytta.

Användartester utförs kontinuerligt under utvecklings- och designprocessen. På så sätt kan vi utvärdera användbarheten av ett koncept eller användarens upplevelse för att säkerställa att vi hela tiden är på rätt väg. Testerna resulterar i en analys där vi identifierar eventuella utmaningar och trösklar som användarna möter, men även möjligheter och förbättringsförslag. Ofta levererar vi ett antal rekommendationer som ligger till grund för beslut och vidare utveckling.

Behöver du hjälp med användarstudier, att utvärdera din webbplats eller utföra användartester? Kontakta oss och berätta mer om dina utmaningar så hjälper vi dig!

---

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig?

Hör av dig till oss så berättar vi mer.

Kontakta oss

Läs även