Tillgänglighetsdirektivet påverkar företags webbplatser och digitala tjänster

I en värld där digitaliseringen ständigt växer och blir en självklar del av vardagen är tillgänglighet online viktigare än någonsin. Det nya tillgänglighetsdirektivet syftar till att säkerställa att alla, oavsett förmåga eller funktionsvariation, har samma möjligheter att ta del av digitala tjänster och innehåll. Företag med digitala plattformar påverkas direkt och behöver anpassa både design och funktionalitet för att möta de nya kraven. I denna artikel tydliggör vi vad de nya direktiven innebär och hur de kan påverka din webbplats och digitala tjänster.

 

Vad är det nya tillgänglighetsdirektivet?

Från och med juni 2025 innebär det att även privata aktörer – inom till exempel e-handel, bank och transport – måste uppfylla krav på digital tillgänglighet.

De nya tillgänglighetsdirektiven kommer från EU:s webbtillgänglighetsdirektiv och har implementerats i Sverige genom en ändring av Diskrimineringslagen. Syftet med dessa direktiv är att göra webben tillgänglig för alla, oavsett deras fysiska eller kognitiva förmåga. Direktiven omfattar offentliga myndigheter och vissa privata företag med webbplatser eller mobilappar som är avsedda för allmänheten. Detta innebär att det ställs högre krav på att företag säkerställer att deras webbplatser är användbara för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Tillgänglighetskraven baseras på WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines), som är en internationell standard som definierar hur webbplatser och digitala tjänster bör byggas för att vara tillgängliga för så många som möjligt. WCAG 2.1 definierar riktlinjer för design och funktionalitet som gör webben mer användarvänlig för personer med synnedsättningar, hörselnedsättningar, motoriska begränsningar och kognitiva problem.

Den senaste versionen av WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är WCAG 2.2, som släpptes i december 2022. Den bygger vidare på WCAG 2.0 och 2.1 och fokuserar på att förbättra tillgängligheten ännu mer.

Hur påverkar tillgänglighetsdirektivet företags webbplatser?

1. Förbättrade användarupplevelse

Det nya tillgänglighetsdirektivet tvingar företag att tänka på tillgänglighet som en central del i utvecklingen av sin webbplats eller app. Detta innebär att webbplatser måste byggas med användarvänlighet i åtanke, så att alla kan navigera och använda funktioner utan hinder. För företag innebär det att deras webbplats inte bara blir mer användbar för personer med funktionsnedsättningar, utan också för en bredare publik, inklusive äldre och personer med tillfälliga hinder (t ex en bruten arm).

2. Inkluderande design

Webbplatser och appar behöver vara utformade för att vara inkluderande. Det innebär att webbdesignen måste ta hänsyn till olika behov och anpassas för att kunna användas av människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Detta kan inkludera:

• Textalternativ för bilder – Använda alt-text för bilder så att skärmläsare kan beskriva bilder för synskadade användare.
• Färger och kontrast – Se till att kontrasten mellan text och bakgrund är tillräckligt hög för att vara läsbar för personer med nedsatt syn.
• Tillräcklig tangentbordsnavigering – Säkerställa att hela webbplatsen går att navigera med tangentbordet, för personer som inte kan använda en mus.
• Stora och läsbara typsnitt – Använda läsbara typsnitt i en storlek som kan förstoras utan att förlora funktionalitet.

Mer om inkluderande design

3. Lagstadgade krav

Företag som inte följer det nya tillgänglighetsdirektivet riskerar att bryta mot lagen och kan bli föremål för böter eller rättsliga åtgärder. Enligt de nya direktiven är företag skyldiga att dokumentera och regelbundet uppdatera sin webbplats för att säkerställa att den uppfyller tillgänglighetskraven. Det kan innebära att företagen behöver genomföra tekniska förändringar eller uppdateringar för att följa riktlinjerna, och det är viktigt att hålla koll på lagändringar för att förbli i överensstämmelse.

4. Förbättrad SEO och synlighet

En webbplats som är byggd för att vara tillgänglig är ofta också bättre optimerad för sökmotorer (SEO). Till exempel krävs alt-text för bilder, vilket inte bara är en viktig tillgänglighetsfunktion, utan också hjälper Google att förstå bildens innehåll och ranka den bättre. Även strukturerad HTML och korrekt användning av rubriker och länkar förbättrar både användbarheten och SEO-prestandan.

5. Ökat förtroende och varumärkesbild

Genom att visa att man tar tillgänglighet på allvar och arbetar för att inkludera alla användare, kan företag bygga ett positivt varumärke. Kunder uppskattar företag som tar hänsyn till deras behov, och en tillgänglig webbplats ger ett intryck av ansvarstagande och omtanke. Detta kan förbättra kundrelationerna och även leda till större kundlojalitet.

Vad skiljer de gamla (WCAG 2.1) direktiven från de nya (WCAG 2.2)?

WCAG 2.2 introducerar flera viktiga förbättringar och tillägg jämfört med WCAG 2.1. Här är de främsta skillnaderna mellan de två versionerna:

1. Nya riktlinjer för användare med kognitiva och lärande svårigheter

• WCAG 2.2 har utökat fokus på användare med kognitiva och lärande svårigheter. Den introducerar nya riktlinjer som gör det enklare för användare med dessa utmaningar att förstå och navigera digitalt innehåll.
  
  Exempel: Cognitive Accessibility - WCAG 2.2 specificerar krav för att ge användare mer tydlig och strukturerad information, samt möjligheten att justera innehåll för att förbättra läsbarhet och förståelse.

2. Färre regler om tekniska detaljer, fler användarcentrerade mål

• WCAG 2.2 gör en större betoning på användarcentrerade mål, snarare än tekniska specifikationer, vilket gör att riktlinjerna blir mer flexibla och tillämpliga på olika digitala plattformar. Detta skiljer sig något från WCAG 2.1, som innehöll mer detaljerade tekniska krav för tillgänglighet.

3. Förbättrade krav för text och kontrast

• I WCAG 2.2 har kraven för kontrast och textstorlek stärkts för att göra text mer läsbar för användare med synnedsättningar.
• Exempel: Det ställs högre krav på att text ska vara läsbar även vid mindre skärmstorlekar och i mer komplexa layouter.

4. Specifika krav för interaktiva element

• WCAG 2.2 har mer specifika krav och vägledning om interaktiva element som knappar och länkar. Dessa riktlinjer syftar till att göra gränssnitt mer användarvänliga, särskilt för personer med motoriska eller kognitiva svårigheter.
  
  Exempel: Det införs krav på att interaktiva element ska vara lättare att nå, förstå och använda för alla användare.

5. Inkludering av nya riktlinjer för mobila enheter

• WCAG 2.2 fortsätter att bygga på WCAG 2.1 när det gäller mobila enheter, men den förtydligar och förbättrar riktlinjer för att göra digitala tjänster mer tillgängliga på mobila plattformar, inklusive appar och små skärmar.

6. Förbättrad tillgänglighet för användare med låg uppmärksamhet eller arbetsminne

• WCAG 2.2 introducerar riktlinjer som specifikt hjälper användare med svårigheter att bibehålla uppmärksamhet eller arbetsminne. Detta kan inkludera att ge användare möjlighet att spara och återuppta progress i komplexa uppgifter, eller att förhindra att användare gör misstag på grund av bristande minne.

7. Fortsatt fokus på säkerhet och webbsäkerhet

• WCAG 2.2 fortsätter att understryka vikten av säker webbanvändning, med riktlinjer för att säkerställa att digitala tjänster inte bara är tillgängliga utan även säkra för alla användare.

Att betala på en skärm vid bensinpumpen eller ta ut pengar ur en bankomat är vardagliga moment – men gränssnitten är ofta små, röriga och svårlästa. För många blir det en onödigt krånglig eller till och med otillgänglig upplevelse.

Påverkar tillgänglighetsdirektivet även andra ställen än webben?

Ja – tillgänglighetskrav gäller även många fysiska miljöer och digitala produkter utanför webben.

Från bankomater och bensinpumpar till e-handel och digitala skärmar på offentliga platser – alla dessa enheter och tjänster måste följa riktlinjer för att säkerställa att de är tillgängliga för alla användare, oavsett funktionsvariationer.

 

Här är några konkreta exempel där tillgänglighetskrav är viktiga:

1. Bankomater och betalterminaler

Bankomater ska kunna användas av alla – till exempel genom ljudstöd för synnedsatta, hög kontrast på skärmen och knappar som fungerar för personer med motoriska svårigheter.

2. Digitala kiosker (t ex restauranger och bio)

Många snabbmatsrestauranger, biografer och nöjesparker använder digitala kiosker för att beställa mat, biljetter eller tjänster. Dessa kiosker måste vara tillgänglighetsanpassade och det kan inkludera ljudstöd, stor text och lättanvända gränssnitt.

3. Online-hälsotjänster och medicinska portaler

När patienter interagerar med digitala hälsosystem, som att boka läkarbesök online eller läsa medicinska journaler, måste dessa plattformar vara tillgängliga för personer med olika funktionsvariationer. Det innebär till exempel att sidor och appar ska vara anpassade för skärmläsare, ha hög kontrast och erbjuda möjligheter att förstora text eller ändra layout för att göra det lättare att läsa.

4. Smarttelefoner och appar

Många smartphones och appar, från e-postklienter till sociala medieplattformar, måste vara utformade för att vara tillgänglighetsanpassade. Funktioner som skärmläsare, taligenkänning, textförstoring och alternativa navigeringsmetoder måste vara tillgängliga för att säkerställa att användarna kan utnyttja alla funktioner på ett fullständigt sätt.

5. Navigeringssystem i bilar

Moderna bilnavigeringssystem använder ofta touchskärmar och taligenkänning för att ge vägledning till förare. För att vara tillgängliga måste dessa system vara utformade så att de är läsbara för personer med nedsatt syn, hörbar för de med hörselnedsättningar och lättnavigerade även för personer med motoriska svårigheter (t ex större knappar eller röststyrning).

6. Elektroniska vägskyltar

Elektroniska vägskyltar som används för trafikledning eller väginformation måste vara tydliga för alla, inklusive personer med synnedsättning. Det kan inkludera att skärmarna har tillräcklig kontrast, textstorlek och alternativ som ljudsignaler för att ge viktig information även till personer med synnedsättning.

7. Offentliga digitala skärmar (t ex på tågstationer och flygplatser)

Digitala informationsskärmar på platser som tågstationer eller flygplatser måste vara tillgängliga för personer med nedsatt syn och hörsel. Det kan innebära att texten på skärmar är tydligt läsbar med bra kontrast, och att det finns alternativ som ljud- eller röstmeddelanden för att informera passagerare om avgångar, ankomster och förändringar.

8. E-handelssidor

Webbsidor för e-handel måste följa tillgänglighetsriktlinjer för att säkerställa att alla användare kan genomföra köp och navigera på sidorna. Det kan inkludera alternativ för att ändra textstorlek, stöd för skärmläsare och tydliga visuella indikatorer för att underlätta navigering för personer med synnedsättningar.

9. Kundtjänstsystem och chatbots

Digitala kundtjänstsystem, som chatbots, måste vara utformade så att personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiva svårigheter kan interagera med dem. Det kan inkludera funktioner som att kunna läsa upp texten via skärmläsare eller erbjuda textbaserad kommunikation för hörselskadade användare.

10. Fjärrkontroller för smarta hem och apparater

Smarta hem-enheter och fjärrkontroller (t ex för TV-apparater, termostater eller säkerhetssystem) måste vara tillgängliga för personer med motoriska eller kognitiva svårigheter. Detta kan innebära större knappar, förenklade menyer och möjlighet att styra enheter via tal eller röstassistenter.

Teslas interface upplevs ofta som svårläst, framför allt på grund av låg kontrast, små teckensnitt och att mycket information visas samtidigt på skärmen. I vissa ljusförhållanden blir det extra utmanande att snabbt ta till sig viktig information, vilket kan påverka både användarupplevelse och trafiksäkerhet. Ett mer tillgängligt gränssnitt med tydligare hierarki och bättre läsbarhet hade gjort stor skillnad.

Redaktörer spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa att innehållet på en webbplats eller digital plattform är tillgängligt

Varför redaktörer har ett stort ansvar

1. Innehållets tillgänglighet:

Redaktörer ansvarar för att skapa, anpassa och publicera innehåll på webbplatsen. Detta inkluderar att säkerställa att text är lättläst, att bilder har beskrivande alt-text för skärmläsare och att multimedia (som videor) är tillgängliga med undertexter och transkript. Innehållet ska också vara strukturerat så att det är lätt att förstå, särskilt för användare med kognitiva svårigheter.

2. Språk och tydlighet

Redaktörer ansvarar för att använda klart och enkelt språk, vilket är en viktig del av att göra innehållet tillgängligt. Innehåll måste vara lätt att förstå för alla användare, inklusive personer med läs- eller kognitiva svårigheter.

3. Kontinuerlig uppdatering av innehåll

Redaktörer har ansvar för att se till att allt nytt innehåll på webbplatsen följer tillgänglighetsriktlinjer och att det inte introducerar hinder för användare. Om till exempel en video läggs upp utan undertexter, kan det direkt påverka tillgängligheten för hörselskadade användare.

 

Sammanfattning

Det nya tillgänglighetsdirektivet är ett viktigt steg mot en mer inkluderande digital värld. För företag innebär det både en juridisk skyldighet och en möjlighet att förbättra sin webbplats för att nå fler kunder. Genom att följa de nya riktlinjerna kan företag skapa en bättre användarupplevelse, förbättra sin SEO, stärka sitt varumärke och i slutändan öka sin kundbas. Att investera i tillgänglighet är inte bara ett sätt att uppfylla lagkrav, det är också ett sätt att bygga en mer inkluderande och hållbar digital framtid.

 

Läs mer om Tillgänglighetsdirektivet på Europeiska unionens officiella tidning:

Tillgänglighetsdirektivet: Europaparlamentets webbplats och rådets direktiv

Tillgänglighetsdirektivet SOU: ladda ner som pdf (8,3 Mb pdf)

Läs även