Teknik
.NET 5 - en helt ny generation backend
Vad är nytt? Och finns det några nackdelar? Vi berättar mer om den nya versionen.
Teknik
PHP och .NET – vad är skillnaden?
PHP och .NET är de två överlägset största serverteknikerna på nätet globalt. De fyller samma tekniska funktion men skiljer sig åt på många sätt. I denna artikel har vi sammanställt allt du behöver veta om PHP och .NET - grundläggande likheter och skillnader, hur stora de är på marknaden, vad de används till och hur det brukar gå till när man ska välja mellan dem.
Skillnaderna mellan PHP och .NET
De två största serverteknikerna på nätet globalt är PHP och .NET. Bakom .NET står Microsoft medan PHP utvecklas som öppen källkod av en engagerad community på nätet. Av de webbplatser, vars bakomliggande serverteknik går att mäta, använder drygt 85% någon av dessa två. Störst är PHP med 77,8% medan .NET används av 7,3% av webbplatserna globalt. Därefter följer en lång rad mindre plattformar såsom Ruby, Java, Scala, Python och ColdFusion, bara för att nämna några.
(Källa: https://w3techs.com/)
Rent tekniskt fyller PHP och .NET samma funktion: grundläggande teknik för att utveckla program som körs på en server på nätet. Det handlar om att visa upp och spara data på webbsidor som genereras på servern med hjälp av kod. Inte sällan tar man hjälp av ett CMS för detta. Ibland bygger man vanliga webbplatser, ibland lite mer specifika tillämpningar såsom e-handelssiter, applikationer eller olika former av digitala tjänster.
PHP och .NET skiljer sig dock åt rent tekniskt. PHP är ett scriptspråk medan .NET är ett ramverk i vilket man kan programmera i flera olika språk. Det vanligaste språket är C# (uttalas c-sharp). Runtomkring själva utvecklingsmiljöerna finns en hel del annan teknik som brukar ingå i de lösningar som byggs. Eftersom det är Microsoft som står bakom .NET är det vanligast att man använder Windows Server (operativsystem), IIS (webbserver) och SQL Server (databas) när man bygger webblösningar. En vanlig teknikstack för utveckling i PHP är LAMP som står får Linux (operativsystem), Apache (webbserver), MySQL (databas) och PHP (skriftspråk). Med det är inte sagt att man är låst till dessa val. Det går t.ex. utmärkt att köra .NET Core på en Linuxserver eller låta PHP spara data i SQL Server, bara för att nämna några exempel. Anledningen till att man ofta använder just dessa teknikstackar är att kombinationerna är beprövade och väldokumenterade vilket gör dem stabila och lätta att konfigurera och utveckla mot.
.NET betraktas i allmänhet betraktas som lite mer företagsinriktat än PHP. Microsoft har alltid haft en stark ställning ute hos stora och medelstora företag och därmed blir det naturligt att de även lutar sig mot Microsoft när det kommer till webbteknik. .NET har ett starkt fokus på säkerhet och funktionalitet och brukar generellt betraktas som "mer uppstyrt". PHP i sin tur har spridning i bredare lager och är väldigt vanligt både hos privatpersoner och små och medelstora företag. En rik flora av ramverk, produkter och bibliotek gör att man kan få upp "mycket färdigt på kort tid" men med baksidan att det kan finnas buggar i det man laddar ner. PHP har starkt fokus på användargränssnitt.
Vad avgör valet av serverteknik?
Vad är det då som i slutändan avgör vilken serverteknik man väljer? Vi skulle gärna leverera ett rakt och entydigt var, men som alltid är det en mängd olika faktorer som avgör:
- Utgångspunkt i valet av CMS
Det är väldigt vanligt att man börjar med att titta på CMS. Vilka funktioner finns, vad kostar det, finns det stöd för de integrationer man vill göra osv. Om valet då landar på Optimizely (Digital Experience Platform) eller Umbraco så väljer man implicit Microsoft .NET efter som dessa två CMS bygger på det. Väljer man WordPress eller Drupal blir det per automatik PHP eftersom det är den teknik som dessa CMS bygger på. -
Utgångspunkt i tekniska preferenser
Om man redan har egna utvecklare eller samarbetspartners som är specialiserade på en viss serverteknik så väljer man vanligtvis den. Att börja om från noll är något man helst undviker - om det inte finns väldigt starka tekniska eller organisatoriska skäl till det. Undantaget brukar vara väldigt gamla miljöer där tekniken bakom dem har spelat ut sin roll för länge sedan och man ändå behöver bygga något nytt från grunden. -
Val utifrån analys av tekniska styrkor och svagheter
Här låter man det strikt rationella väga tungt. Många, framför allt tekniker, tänker kanske att man alltid borde välja på detta sätt. Och det bör definitivt vara en del av resonemanget, men det kan inte vara det enda kriteriet man tittar på. Rå teknik är bara en av flera faktorer. För att få en helhetsbild måste man även väga in andra faktorer såsom befintliga system, kunskap, kostnader, tidplan och behov. -
Valet utifrån behov i förhållande till kostnad
Detta är något man alltid bör titta på, precis som man alltid tittar på storlek och pris när man handlar kläder. En för liten och enkel lösning kanske blir billig för stunden men uppfyller inte behoven i längden. En för stor och komplex lösning kanske rymmer för mycket - även behov som man aldrig kommer att ha. Det gäller att hitta rätt nivå.
De vanligaste CMS som används i världen
Hur fördelningen CMS ser ut globalt
I inledningen av denna artikel nämnde vi att PHP är överlägset störst med sina 77,8%. Då kanske man tänker att om så många andra webbplatser kör PHP så borde vi också göra det. Tyvärr gör man det lite väl enkelt för sig om man tänker så. Väger man in andra faktorer som t ex webbplatsens syfte, storlek, mängden trafik, möjligheterna till integration mot andra system, prestanda och säkerhet så är det inte alls säkert att PHP är det bästa valet.
En stor bidragande orsak till att PHP blir så dominant om man bara tittar på antalet webbplatser är att det finns otroligt många små webbar; från bloggar till småföretagswebbar och personliga hemsidor. Inom det segmentet är PHP väldigt stort, mycket på grund av WordPress och billiga linuxbaserade hostinglösningar.
Tittar man på CMS:en så gäller samma volymmässiga dominans. Av de 73 miljoner webbplatser (globalt) som använder någon form av CMS har WordPress en marknadsandel på över 40%. Tvåan (Wix) har 7%. Tittar man däremot på stora globala företag såsom Walmart, Apple och Coca Cola blir bilden en annan. Bland USA:s 500 största företag (Fortune 500) använder endast 17,7% WordPress. Det största CMS:et är Adobe Expierence Manager (32,6%) följt av Drupal, SiteCore och nämnda WordPress, samtliga runt 17%.
(Källa: The State of the Enterprise Web, Storyblok).
Våra tekniker på Limetta - både .NET och PHP
Vi har utvecklare som främst är specialiserade på .NET, men arbetar även i PHP. Vi har många starka kunduppdrag bakom oss inom båda tekniker med CMS såsom Digital Experience Platform (Episerver), Umbraco och WordPress. Vi arbetar också i olika ramverk och produkter som t ex React, Vue, WooCommerce, Laravel.
Vår tekniska bredd gör att vi kan närma oss teknikvalet neutralt och fokusera helt och hållet på behov. Vi tycker egentligen inte att det är jätteintressant att fokusera på tekniken i sig annat än att den ska vara ändamålsenlig, stabil och göra det möjligt för oss att leverera bra lösningar för våra kunder. Ibland faller valet på PHP, ibland på .NET.
Hur fördelningen CMS ser ut i Sverige
Sverige mognade tidigt digitalt. I samband med det växte det fram många lokala företag och produkter som sedan dess mognat och tagit marknadsandelar både i Skandinavien och Europa. Analysföretaget Web Service Award har granskat Sveriges webbplatser sedan år 2000. I sin årliga trendrapport "Hur mår Sveriges Webbplatser" redovisar de statistik kring våra val av CMS.
Bland drygt 400 tillfrågade svenska företag, kommuner och organisationer uppgav 38% att de hade Optimizely (vilket dock är en lägre andel än i 2022 års undersökning då det var 43%). Tvåa var Sitevision med 32% och WordPress kom först på tredje plats med 11%. Adobe Experience Manager kvalade knappt in på listan med sina ynka 1%.
(Källa: Rapport: "Hur mår Sveriges webbplatser? - 2023", Web Service Award AB).
Slutsats
Slutsatsen är att vilken serverteknik man väljer ofta beror på vilket CMS man väljer. Och vilket CMS man väljer beror i sin tur på vilka behov man har kombinerat med hur marknaden ser ut i det land man verkar. Ett globalt Fortune 500-företag har helt andra behov än en lokal elinstallationsfirma, precis som en kommuns behov skiljer sig markant från en bloggares.
