Design thinking - metod för att lösa problem

Design Thinking är en metod eller ett förhållningssätt som designers ofta använder för att lösa komplexa problem. Många tror att designers får en färdig idé som de sedan ska “fixa till ett snyggt utseende på”.

Men design är mer än så. I grund och botten handlar design om att lösa problem och att förstå hur saker och ting fungerar. För att lyckas med det gäller det att förstå användarna och deras grundläggande behov. Men man behöver inte vara en designer för att kunna tänka som en.

Du kan tänka som en designer genom sättet du leder, driver, skapar och innoverar. Företag som vill bli bättre på innovation har därför mycket att lära av hur designers tänker och angriper problem - och här är Design Thinking ett bra verktyg för att väcka din kreativitet.

Vad är Design Thinking?

Till skillnad från traditionella problemlösningsmetoder som ofta är linjära och där man analyserar och sedan drar slutsatser, så är Design Thinking en praktisk metod där man testar sig fram. I Design Thinking utgår man från användarna, det vill säga de som faktiskt ska använda och dra nytta av en produkt eller tjänst. Att involvera användarna redan tidigt i designprocessen gör att vi skaffar värdefulla insikter om behov och beteenden som ligger till grund för att visualisera och materialisera idéer och koncept. Genom att visualisera våra idéer i enklare skisser, prototyper och berättelser som kontinuerligt testas och förbättras så skapar vi ett effektivt arbetssätt. Design Thinking som metod bidrar till att vi i ett tidigt skede kan upptäcka eventuella problem och därmed kunna förbättra våra idéer redan innan vi har en färdig lösning, vilket är både kostnadseffektivt och tidsbesparande.

 

Utmärkande för Design Thinking är att:

• användaren och kunden är i fokus och en del av designprocessen

• arbetssättet är iterativt

• korta tankebanor främjar kreativitet och nya innovativa idéer

 

Hur går metoden till?

Metoden är uppdelad i olika faser eller steg som du hoppar mellan under hela designprocessen. För varje fas finns också olika metoder och aktiviteter. För att förstå hur metoden fungerar och kan användas sammanfattar vi här vad de olika faserna innebär:

Empatisera

Allt börjar med oss människor. Ofta kan det finnas underliggande behov som människor själva inte är medvetna om. I den här fasen gäller det att vara nyfiken, lyssna och ställa sig frågor som vad, hur och varför. På så sätt skapar vi en förståelse för användarnas och kundernas verkliga behov, drivkrafter, drömmar och beteenden, men också kulturen och sammanhanget. Vi kan undersöka problemet eller utmaningen vi har framför oss genom att interagera, intervjua eller observera användarna när de till exempel använder en webbplats eller produkt. Vi kan också kartlägga kundresor och skapa personas för att få en större förståelse. Man kan säga att vi har ett utifrån och in tänk och försöker sätta oss in i användarens situation.

 

Definiera

När vi har en tydligare bild av användarna är det dags att sammanställa värdefulla insikter och slutsatser utifrån den föregående fasen. Genom att definiera våra insikter som en problemformulering - en så kallad Point of view (POV) kan vi rama in problemet och lättare greppa utmaningen vi står inför. En bra problemformulering bör innehålla tre delar - användare, behov och insikt.

Det skulle till exempel kunna se ut så här:

Idégenerera

När vi vet var vi står och vad vi har att förhålla oss till så är det lättare att förstå vart vi ska och kunna komma på lösningar för att nå dit. Vi känner nog alla till begreppet att “tänka utanför boxen”, och det ligger faktiskt någonting i det. Målet med den här fasen är att utforska och generera idéer och att tänka både stort och smått. Vi behöver lyfta blicken och förstå potentialen i olika produkter och tjänster. Vi behöver också värdera idéer och ta beslut om vilka som är bäst lämpade att fortsätta utveckla.

Hitta idéer med en problemställning och “How might we?”

För att kunna generera idéer och skapa ett koncept är det bra att ha en uttalad problemställning som sedan kan lösas. Problemställningen kan med fördel formuleras med en metod som kallas för ”How might we? / Hur kan vi?” som innebär att det är ett förslag på hur vi kan eller skulle kunna göra. Idéer på hur behöver inte vara ristat i sten utan kan komma att revideras agilt efter att det testats. ”Vi” är också viktigt eftersom det är de delaktiga medlemmarna i projektet som tillsammans med sina olika kompetenser arbetar fram lösningen.

 

Exempel på frågeställningar:

”Hur kan vi få föräldrar att bli övertygade om att den här friskolan är bästa valet för dem och därmed sätta sitt barn i kö?”

”Hur kan vi paketera ett helt nytt varumärke som andas veterinärers kunnande, har glimten i ögat, känns tryggt och pålitligt och som inte konkurrerar med pris - i en helt ny e-handel?”

En frågeställning hjälper oss att trigga brainstorming-processen hos oss och det faktum att vi många är problemlösare sätter omedelbart igång att generera idéer.

 

Bygga och prototypa

Genom att skissa, prototypa eller visualisera våra ideér redan i ett idéstadie kan vi experimentera och testa dem på ett kostnadseffektivt sätt. En prototyp skulle till exempel kunna bestå av en enkel skiss gjord med papper och penna eller trådskisser.

 

Testa

Det är först när vi visualiserat en idé som vi kan testa den och få värdefulla insikter och feedback som hjälper oss att förbättra, utveckla och upptäcka nya möjligheter. Vi får då chansen att ytterligare lära känna användarna eller kunderna. Design Thinking förespråkar att vi snabbt visualiserar idéer och testar dem. En viktig aspekt i testfasen är att det som inte fungerar inte ska ses som ett misslyckande, utan som värdefulla insikter som tar designprocessen vidare. Det handlar helt enkelt om att lära sig av de erfarenheter som upptäcks längs vägen.

Läs även